Kanske har du hört ordet parodontit nämnas i förbigående hos tandläkaren utan att riktigt veta vad det är. Det är förstås många som känner så. I den här artikeln försöker vi därför ge dig en inblick i vad parodontit är och varför du bör ta det på allvar – både när det kommer till förebyggande och behandling.

I värsta fall kan du tappa en eller flera tänder om du låter detta inflammatoriska tillstånd utvecklas. Så låt oss ta tag i de olika fakta om parodontit.

Parodontit, parodontit eller parodontit?

Kärt barn har som bekant många namn, och det är inte atypiskt att man stöter på stavningarna parodontos, parodontos och parodontit. Det kan vara extremt förvirrande, men det är ett och samma inflammatoriska tillstånd som bara stavas på olika sätt.

I den här artikeln kommer vi att använda den fasta stavningen parodontos.

När tandköttsproblem utvecklas

Det kan givetvis finnas olika utvecklingsstadier för parodontit, men det typiska är att tandköttsinflammation (gingivit) uppstår först. Detta händer när bakterieansamlingar får lägga sig runt tanden. Denna typ av bakteriebeläggning kallas också plack.

Gingivit behöver inte nödvändigtvis ge symtom, men det är inte okänt att tandköttet kan vara både ömt och mjukt. I det här skedet finns det fortfarande mycket du kan göra för att bekämpa problemet. Det allra första du behöver göra är att rengöra dina tänder extra noggrant. Använd gärna både tandborsten, interdentalborstar och eventuellt munvatten.
Här på Mundfrisk.se har vi flera olika tandkrämer och munvatten som tagits fram speciellt för gingivit.

Det är också viktigt att du konsulterar din tandläkare och får en bedömning av hur utbrett problemet är. Det finns en möjlighet att tandköttsinflammationen kan utvecklas till parodontit. Här angrips både tandens stödvävnad av inflammationstillståndet, precis som tandens ben så småningom börjar brytas ner, allt eftersom djupa tandköttsfickor uppstår.

Konsekvensen av obehandlad tandlossning

Om du får diagnosen tandlossning kan du fortfarande göra något åt ​​problemet. Du kan använda dig av speciella typer av munvatten som hjälper till att stänga tandköttsfickorna, samt ser till att ytorna på tänderna hålls rena.

Det är en behandling som kan utföras parallellt med att tandläkaren hjälper dig att ta bort de värsta tandstens- och bakterieavlagringarna. I flera fall kan även en operation vara nödvändig, t.ex. för att minimera tandköttsfickor.

Så summa summarum: Otroligt mycket kan göras för att behandla både gingivit och parodontit. Det viktigaste är dock att du får problemet åtgärdat. Om du låter den stå riskerar du helt enkelt ett fullständigt sönderfall av tandens ben, varefter det lossnar.
Det är också alltid viktigt att din tandläkare hjälper till att bedöma hur utbrett problemet är. Det är långt ifrån alltid man får tydliga symtom eller smärta i de olika faserna och därmed kan man inte alltid själv känna hur omfattande inflammationen är.

 Men om du har problem med dålig andedräkt och ömma och blödande tandkött bör du reagera direkt.

Vem får parodontit?

Alla kan uppleva tandlossning någon gång. Typiskt beror det på plack och otillräcklig rengöring under lång tid efter ett högt intag av socker och liknande, men det är viktigt att understryka att det kan vara en mängd andra faktorer som spelar in.
Ofta kan ett dåligt immunförsvar vara en utlösande faktor liksom medicinska preparat, muntorrhet, diabetes och inte minst ålder.

Om du vill undvika parodontit är det viktigt att du regelbundet låter tandläkaren mäta djupet på dina tandköttsfickor, eftersom detta kan "skvallra" om eventuell tandlossning. Fickorna ska helst inte vara djupare än 3 mm.
Vid sidan av regelbundna tandkontroller är det såklart också viktigt att du håller en god munhygien – speciellt om du gillar godis.